English (Google Translate)

Sunday, July 31, 2005

Ett sjätte sinne

Annelie och jag hade väl bestämt att inte flyga med Lufthansa igen. Det var liksom trångt och grinigt att åka med dom senast. Dom tar en till slutdestinationen, det är behållningen typ. Så när det var dags för boarding i Frankfurt för att flyga vidare till New York passade vi på att be om fönstersäten, vilket inte fanns såklart. Inte i coach iallafall. Så vad gör killen vid gaten? Uppgraderar oss till bussiness. Hade karln ett sjätte sinne? Jag flyger med Lufthansa "any time" i framtiden. Om jag blir uppgraderad förstås.

Hem

Nu är det dom sista skälvande minuterna som tickar ner. Minuterna innnan vi lämnar svensk mark och flyger västerut till stekheta Manhattan. Lite trötta är vi efter ett hejdundrade bröllop igår. Anne-Sofie och Stefan gifte sig i Stenkyrka Kyrka på Tjörn. Vi träffar dom snart igen, för deras bröllopsresa bär mot USA.

Imorgon börjar allvaret. Då är semestern över. Men vad gör det, vi kommer ju vakna upp hemma. I New York.

Saturday, July 30, 2005

Ett stycke historia

Nu när jag inte längre har tillgång till bil, fick det istället bli en tågresa mellan Limmared och Göteborg. Jag gillar att åka tåg. Detta om tåget inte är överpackat vill säga. Mängder av folk skulle in till Göteborg och Ullevi för att titta på U2:s konsert. Det blev till att sätta sig där man stod. En ide jag inte var ensam om. Röran var så massiv att konduktörerna helt enkelt inte kunde sköta sitt jobb och därför inte heller kollade biljetterna längre.

Strax efter stoppet i Borås, kom det fram en kille till mig. Det visade sig vara en gammal bekant från Tranemo, Tommy Lorentsen. Vi hade massor att prata om. Det mest fascinerande var att han var nere i Thailand när Tsunamin slog till, och hade filmat det dessutom.

-It's coming another wave!, ropar han på filmsnutten. Han står inne i hotellets matsal och man ser en våg välla in mot hotellet. Vattnet stiger och stiger. Han filmar ner vid sidan av hotellet där man ser ett äldre par vid ett parasoll dras med av vågen.

Tommy hade tur. Vattnet slutade stiga inne på hotellet i precis rättan tid. Det blev en luftficka för honom att andas i. Kameran förstördes, men han bände upp den och fick ut filmen. En film som spridits över hela världen. Ett stycke av ovärderlig historia.

Plötsligt stannade tåget till. Vi var nu framme i Göteborg.

Friday, July 29, 2005

Magsår

Min syster Petra och hennes familj bor i Rosenlund 5 kilometer utanför Tranemo. Tranemo som är en egen kommun ligger 4 mil sydost om Borås. Borås som är regnsäkrast i landet ligger ca 7 mil sydost om Göteborg. Göteborg som....

Nä förresten, låt mig fortsätta berätta om min systers tillvaro istället. En annan trodde hon hade det lugnt och sansat där hon bor med sin make Niclas och sina två söner Mathias (4 år) och Måns (16 månader). Men att vara hemma med två småbarn samtidigt som hon är konsult åt kosmetikaföretaget Mary Kay visar sig vara en galen kombo. Tycker jag iallafall, som har varit mitt upp i det nu i två dagar.

Barnen har kvistat runt i huset i rasande fart i huset samtidigt som telefonen har ringt i ett. Sen ska barnen ha mat och det ska bytas kläder och så vidare. Wow. Har nästan fått magsår på kuppen. Undrar just om Mary Kay har någon salva för det. Som tur är så ska jag snart tillbaka till lugnet på Manhattan. All heder till min syster och alla där ute med småbarn.

P.S. Annelie min kära, jag vill fortfarande ha barn i framtiden! D.S.

Wednesday, July 27, 2005

Tranemo

Plötsligt började änglarna sjunga i kör, bilradion började fungera och mina skor putsade sig själv. Såklart. Jag hade ju kommit fram till Tranemo. Där växte jag upp. Där finns mitt hjärta.

Det sägs att Tranemo växer. Kan stämma, men eftersom jag var liten när jag bodde här och själv har vuxit sedan jag flyttat så märks det inte lika väl. Kanske växer vi i samma takt?

Faktum är att jag haft nytta av att komma i från Tranemo. Åtminstone påstod min arbetskollega Biffen detta i en krönika nyligen. Undrar just om han inte har rätt.

Tuesday, July 26, 2005

In littleland

-En sockerbit vid en damm, då har du kommit till vårt hus. Precis bakom Fredriksdals kyrka, förklarade storebrorsan Patrik. Eftersom hans familj nyligen köpt sitt hus var en förklaring nödvändig då jag begav mig in i dom Smålandska skogarna mot Fredriksdal utanför Nässjö. Är det grädde i dammen bredvid sockerbiten undrade jag tyst för mig själv. Mer funderande än så behövde jag inte göra, för alla pusselbitar föll på plats när jag väl var framme. Framför mig låg ett vitt närmast kvadratiskt hus vid en damm. Idyll.

Insidan av huset har brorsan renoverat tillsammans med sin fru Pia och hennes pappa Bernt. Snyggt jobbat jajamen. För egen del undrar jag vad jag ska använda för verktyg för att ta bort tummen mitt i handen. I nuläget är jag fortfarande illnöjd med tavlorna jag borrade upp hemma för två somrar sedan.

Sunday, July 24, 2005

Kulpåse

Kul, kuligare, kulpåse. Fredagens middag med tillhörande utgång var kalaskul. Lördagens besök på Liseberg med syskon, kusiner och en massa barn likaså.

Det var först på eftermiddagen det började gå utför för en annan (och då menar jag inte via berg- och dalbanan). Jag drabbades av feberfrossa och allmänt illamående, så när jag kom hem till lägenheten var det sängläge som gällde. Klockan 18.30 lade jag mig och vaknade upp 16 timmar senare badandes i svett och med fortsatt feber.

Idag har det varit tungt, har inte varit ute i verkligheten på hela dagen. Inte mycket positivt man kan säga om det hela. Det skulle väl vara att jag är en väldigt "hot" snubbe.

Friday, July 22, 2005

Mötet i Götet

Vi blir ett gött gäng som går ut i Göteborg ikväll. 15 pers. Varning på stan! Eller för att citera grannens dörrskylt i Olskroken: "Varning för hästen"

Thursday, July 21, 2005

Zoo

Vi var på ett sånt festligt zoo igår på Söder i Stockholm. Chimpanserna klättrade på varandra och slogs om maten som var framställd. Det fanns det inget uns av vett eller etikett när dom skulle få i sig så mycket mat som möjligt på kortast möjliga tid. Det finns ett uttryck för beteendet jag beskriver: Gratisfrukost på Scandic Hotell

Wednesday, July 20, 2005

Stockholm finally

Oslo till Stockholm. En bilresa som heter duga. Inte något man vill göra varje dag. 7 timmar tog det sammanlagt inkluderat ett pyttipannastopp. Nu är klockan 00.15 och nu blir det ett till stopp. I hotellsängen på Scandic. Ytterligare 7 timmar.

Tuesday, July 19, 2005

Gym eller nåt sånt

Just nu bor jag på Hotel Royal Christiania i centrala Oslo. I väntan på att vädret ska bli bättre ska jag gå till hotellets gym och lyfta lite skrot. Eller vad det nu är jag lyfter. Kollade in gymmet igår, det var en maskin med massor av metalltentakler som stack ut. Den ska jag ner och brottas med nu. En får hoppas på en jämn fight.

Min Ishuffle ska med. På den ska jag spela "Numa Numa Dance". Tyvärr.

Monday, July 18, 2005

I en lobby

Sitter i en hotellobby i Oslo och väntar på att få tillgång till vårt bokade rum. Inte kul. Fast dom har ett fint porlande vattenfall som man kan titta på. Och lyssna på förstås. Ett mycket sövande ljud för övrigt. Undra om man inte zzzkulle ta och zzzzzova en zzzzztund.

Saturday, July 16, 2005

Bekant gata

Slår upp Aftonbladet och ser en helsidesreklam för Volvo. Sidan pryds av en stor bild tagen på en gata på Manhattan i New York. Inte vilken gata som helst, utan 50:e gatan vid Tredje Avenyn. Mycket bekant för en annan. Där bodde jag i fem år i en bullrig etta. Minnesvärt indeed.

Koster adjö

En vecka på Koster gör underverk. Nu är jag utvilad och dessutom brunbränd. Det är nu den stressiga delen av semestern börjar:

Skärhamn, Fredrikstad, Oslo, Stockholm och Göteborg skall betas av inom loppet av en vecka, detta i en bil utan A/C. Det blir svettigt i dubbel bemärkelse.

Saturday, July 09, 2005

På svensk mark

Resan från New York till Göteborg gick bra. Enda missödet var egentligen att jag glömde mina taxfree varor vid planbytet i Frankfurt. Sömndrucken, that's me.

Väl framme på Landvetters flygplats hämtade Annelie och jag upp bilen och begav oss mot Skärhamn på Tjörn. Bilturen gick smidigt, förutom att Annelie som bott 20 år på Tjörn inte hittade hem. Vi åkte helt enkelt förbi avfarten. Fast och andra sidan var vi lite ofokuserade eftersom vi satt och förfärades över alla coverlåtar som radiostationen RIX FM pumpade ut ur bilens högtalare.

Imorrn är det Koster som gäller en vecka framöver, solsäkert så det förslår. Telefonlinjer är dock inte lika säkert. Hittar jag en linje så finner ni en rad. Ni vet vart ni ska leta.

Friday, July 08, 2005

9/11 revisited

Det är passande väder i New York idag, regn. Stämningen ligger som en tung våt matta över staden. Efter terrordåden i London känns nu 9/11 så otroligt aktuellt igen.

Idag börjar min semester. Ska jag inte behöva känna mig säker när flyger över Atlanten inatt? Tydligen inte.

Frustration, ilska och vanmakt. Är det meningen att man ska känna så? Ska andra människor bestämma det? Terroristj*vlar.

Wednesday, July 06, 2005

Reality shows

Alldeles nyss var det fem stycken "reality shows" på TV samtidigt. Unreal...

Tuesday, July 05, 2005

Mail från Ångström

Sitter i stockholm ...25graders varme ...Bajen vann haromdan ....livet leker;)

Robban

Svar: Ska själv till Sverige på fredag. Man kan fråga sig vad jag saknar mest av det du räknar upp. Stockholm = ganska mycket, värmen = njae, Bajen = nej. Det jag saknar mest är nog smågodis. Synd du inte räknade upp det bara.

Bussige Båge

Så var USA's nationaldag till ända. Bussige Joakim Båge bjöd in oss till taket på byggnaden där han bor, mitt i Alphabet City. Utsikten var finemang. En explosion av färger lös upp Manhattan med omnejd strax efter klockan nio på kvällen. Ett fyrverkeri som pågick så länge att man ropade "Gott Nytt År!" per automatik.

Raketerna som såg ut som smiley faces när dom exploderade, var fascinerande. Det fanns också raketer som såg ut som blomkål och Y-frontskalsonger. Detta säger jag med invändningen att min fantasi kan ha spelat mig ett spratt.

Monday, July 04, 2005

I'm back in the New York groove

Per "Biffen" Bjurmans New York är nu också mitt New York. Han gav mig en CD med 17 låtar, alla relaterade till "The Big Apple". Jag känner numera New York på ett nytt sätt. Tack Per!

Tillbaka till brottsplatsen

För inte så längesedan fanns det en svenskägd restaurang i Tribeca vid namn "TJA!". Ett ställe som alltid kommer att ha en plats i mitt hjärta. Det var där jag träffade min flickvän Annelie på midsommar för fyra år sedan. I toalettkön för att vara exakt.

Nu ligger det en annan restaurang där, "Bread Tribeca". Igår var vi tillbaka för första gången sedan "TJA!" stängde. Tillbaka till brottsplatsen kan man säga. Vi berättade detta för vår servitris Magda, en polsk tjej som av någon oförklarlig anledning kunde prata svenska. Jag tror hon kände för oss. Jag tror hon gillade oss. För på slutet av middagen sände hon in champagne. Ack, vad det smakade.

Efteråt gick jag och Annelie och ställde oss i toakön. Vi tittade på varandra och lät champagnen göra resten.

Sunday, July 03, 2005

Live 8

Det var trångt på gatorna i Philadelphia igår. En miljon människor var ute för att titta på Live 8-konserten. En av flera som pågick samtidigt världen runt. Själv var jag i Philadelphia för att fota konserten för Aftonbladet.

Hela eventet var ju till för att motarbeta hungersnöd i Afrika, mycket behjärtansvärt. Det var bara extremt dåligt organiserat.

Inte vill jag låta gnällig men vi fotografer stod 6-8 timmar i stekande sol och utan tillgång till mat. Inget att skoja om egentligen, men är det inte mighty ironiskt, så säg.

Friday, July 01, 2005

Donald Trump

Då är man nyklippt och fin. På salongen där jag klipper mig har alla hårstylisterna påhittade namn. Min stylist kallar sig till exempel "Skate". Jag vet till och med varför hon valt just det namnet. Klipper jag mig för ofta månne?

Det finns ett moment under själva klippningen som är lite obehagligt. När stylisten (ja, eller frisör på ren svenska) får för sig att kamma över håret från en sida till en annan. Ungefär så som Donald Trump kammar sitt hår. Jag blundar bara hårt och hoppas att det snabbt är över.

För vem vill få smeknamnet Donald Trump om enda likheten är hans lockar. Det finns en MILJARD andra likheter med Trump som lockar mer.