Namnsdag

Det är lustigt hur dom har namnsdagar i Sverige men inte i USA. Jag undrar just vem som har namnsdag idag.

Ingen smygbild direkt

Mina senaste fotosessions

Fotomodellen Caroline Winberg: 16 minuter
Rockgruppen Kent: 5 minuter
NHL-spelaren Alexander Ovechkin: 1 minut

Vem kör?

Kort och gott

Frugan: "Nu ska vi ta och gå ut en sväng"
Dottern: "Jag vill inte svänga"

Caroline Winberg

Hotel Griffou

Tog en sväng förbi Hotel Griffou igår. Det var trendigt av mig.

Salman Rushdie

Multimedia

Här hittar jag inspiration.

Ett leende kan betyda ett skratt

Ni vet hur vuxna ibland kan le mot barn och säga något vänligt. Det misstaget gjorde en ung kvinna igår när min dotter var med på den lokala tvättomaten vid University Place. Efter ett vilt pekande i kvinnans riktning utbrister 3-åringen irriterat: "Titta, tanten skrattar åt mig!"

8th Avenue

När musiken tystnar

Kents exlusiva konsert på Bowery Hotel

I samband med Kents releaseparty för skivan "Röd" på Bowery Hotel i New York, så spelade gruppen sex nya låtar live. Jag fick förmånen att som poolfotograf plåta denna konsert åt skivbolaget. Mina bilder distribuerades sedan till alla tidningar efter konserten.

Man får sällan använda blixt på konserter. Så ej denna gång. Ljusförhållandet var tyvärr inte det mest ultimata. Som bäst var ljuset 60/2.8 på 1600 ASA. Varför gick jag inte upp i ASA kan man fråga sig? Jag jobbar med Canon 5D och Canon EOS MkII, då blir det inte bra på för hög ASA. Alla Nikonanvändare är välkomna att lämna kommentarer nedan om hur bra era kameror är på hög ASA ;)

Det fanns olika sätt att gå runt problemet med dåligt ljus. På den översta bilden är det blixten från någons pocketkamera i publiken som ger ljuset. På den tredje bilden låter jag den långa slutartiden ge rörelseoskärpa som medverkar till att ge stämning i bilden. Sista bilden är fotad med 300mm objektiv, 60/2.8. Då gällde att fota när sångaren Joakim Berg stod still. Vilket han sällan gjorde.

Det var en utmaning. Det var kul. Jag gör det gärna igen.

Detta är en unik bild

Det var över på en sekund. Inte fotograferingen alltså, utan Joakim Bergs leende. Det bara svepte förbi för att sen lika snabbt försvinna. Kanske för alltid.