Recent work: Bruce Springsteen

Peter Jöbacks debut på Broadway

Ikväll fotade jag Peter Jöbacks Broadway-debut i "The Phantom of the Opera". Jag var inte ensam svensk där kan man lugnt säga. Säkert hälften av publiken var svenskar. Peter gjorde oss inte heller besvikna. Han sjöng riktigt bra. Efteråt showen bjöds det på tårta och inte minst mingel med celebra gäster. Mitt i allt stod Jöback med ett stort leende.

Originell närvarobyline

Aftonbladets stringer Per Bjurman och jag tyckte dessa fotoautomatbilder kunde ha passat som en lite annorlunda närvarobyline till Bruce Springsteen-jobbet vi gjorde till en bilaga nyligen. Med närmare eftertanke kanske det var bra att det inte blev så ändå. Du ser ju hur vi ser ut. Bildreportaget som gjordes helt i svartvitt (tjoho!) ser du här på bloggen inom en snar framtid. Som vanligt med utsuddad text. Så om du vill läsa Bjurmans eminenta text så får du snällt köpa tidningen.

A night on the town

En positiv flodvåg

Hela dagen har varit en positiv flodvåg. Först fick jag reda på att utställningen som jag ska ha om några veckor har fått sponsring. Sedan fick jag reda på att ett stort reportage jag gjorde nyligen kommer att göras ut precis så som min tanke var när jag tog bilderna. Sist men inte minst fick jag sålt in ett reportage som jag verkligen brinner för att göra. Så i slutet av denna positiva dag gick jag och köpte lotter av bara farten. Kan ju inte annat än att vinna..

I heard it through the grapevine

Av en tillfällighet läste jag på nätet om hur uttrycket "I heard it through the grapevine" uppstod. Det fanns nämligen en restaurang på 11:e gatan och 6:e avenyn som hette Grape & Vine. Stället lockade konstnärer, skådespelare, författare, affärsmän och politiker. Restaurangen var en sådan samlingspunkt och snackis att uttrycket "I heard it through the grapevine" myntades. Det roligaste av allt är att detta är 25 meter ifrån där vi bor. Det är just sådana anekdoter som gör att jag älskar New York.

Ram-askri

Idag har jag ägnat dagen till att hitta bra priser på kopiering och inramning. De största bilderna jag vill ha ska vara i storlek 1 x 1.5 meter. Jag märkte ganska omgående att väldigt få lägger ut priser online på dessa storlekar. Speciellt på inramning. Så det har blivit några timmar på telefon. Det är sannerligen en djungel där ute. Gissa vad det skilde på den dyraste och billigaste inramningsofferten? 5000 dollar! En smärre skandal.

Same thing but different

Don't be square

En födelsedag att fira

Idag har frugan fyllt år. Det firar vi på lördag. Då blir det middag på italienska restaurangen Il Buco följt av ett besök på the Hurricane Club. På söndagen blir det däremot lite lugnare.

Mina bilder i lokaltidningen

Borås Tidning hörde av sig och ville publicera bilderna från terrordådet i Boston. Nedan finner du dessa bilder och därtill en intervju med mig.

Bomberna i Boston

Terrorattack i Boston

Det har varit långa dagar och lite sömn sedan jag anlände till Boston i samband med den förfärliga terrorattacken. I taxin på väg till flygplatsen satt taxichauffören med handen för pannan och kunde inte riktigt greppa vad det var han hörde på radion. Exakt så reagerade taxichauffören jag åkte med den den 11:e september 2001. En kuslig parallell som jag helst hade sluppit.

En söndag på Manhattan

Fotografpraktikanter i New York

Jag får mycket förfrågningar via email från folk som vill komma över från Sverige och praktisera hos mig. När jag mailar ett svar får jag oftast ingen respons. Det tycker jag är det minsta man kan begära när man tar sig tid att svara på en sådan förfrågan. Därför har jag numera standardiserat mitt svar till de som mailar. Det ser ut så här:

"Hejsan,
Jag får ofta dessa förfrågningar och mitt svar är: Det finns möjlighet att praktisera men jag kan troligen inte fylla en hel vecka då jag aldrig vet hur mycket jobb det är under den perioden. 9 av 10 gånger får jag ingen respons på detta. Därför har jag bestämt mig för att inte längre ta emot praktikanter. Det har inget med dig göra, snarare att jag är trött på de som inte behagar maila tillbaka ett svar.

Vänligen,
Pontus"

För mig handlar det om rent hyfs.

Recent work: Mats Zuccarello

Recent work: Johan Lindeberg

Dillig dryck

Igår provade jag en ny typ av grönt te. Det smakade dill. It wasn't my cup of tea.

Recent work: Diggiloo i Miami

Sopig hissfärd

Vi bor på 8:e våningen i våran byggnad. Det är en ganska snabb hissfärd ner till gatuplanet. Om inte fastighetsskötaren har kört upp fulla sopsäckar från källaren strax innan förstås. Då är hissen aldrig tillräckligt snabb.

Lite information ändå

Nu är jag på jobbresa och kan väl inte blogga för mycket om det, men ett tips är att kolla in Per Bjurmans Twitter-feed.

Claiming baggage

Säsong efter säsong

Just nu är jag inne på andra säsongen av "Homeland". Liksom första säsongen avnjuter jag den på min iPhone. När jag flyger så är det smidigt att bara hala fram telefonen och titta på några avsnitt. Eller innan jag lägger mig. Min plan är att framöver beta av alla säsonger av "Sopranos" och "The Wire". Man blir nästan lite beroende av det där. Fast på ett bra sätt.

Världens långsammaste kortläsare

Igår gick min kortläsare till datorn sönder så jag grävde fram en äldre version jag hade i gömmorna. Neddladdningstid för 20GB RAW-filer: 1 timme och 30 minuter. Normalt sett kanske det tar 10-15 minuter. Jo, det blir till att köpa en ny kortläsare.

Jobbet i Miami

Här kan ni se mig "in action" när jag var nere och jobbade i Miami. Jag fotade nämligen årets upplaga av "Diggiloo"-gänget som ska turnera i Sverige i sommar. Bilder kommer på bloggen framöver.

Alla får pris

Strandsand

Då var jag tillbaka i New York. Jag noterade att jag fortfarande hade strandsand i skorna när jag gick till lekplatsen med barnen. Sanden mellan tårna i kombination med lite vårsol var faktiskt förvånansvärt behagligt.

En tandlös blogg

Det finns alla typer av bloggar. Här har du en som är åt det lite mer udda hållet. Jag skrattade med alla min tänder när jag såg den.

Miami by night

Nu är jag alltså i Miami och jobbar. Ni ser ju vad jag ligger i. Här tillsammans med Per och Mojje. Det lustiga var att journalistkollegan Henrik Ek var i Miami samtidigt på ett jobb för Expressen. Så vi passade på att ses och ta en drink. Det är Henrik som har tagit bilden. Inte illa, killen har talang!

Där ligger New York i lä

Just nu är jag Miami. Imorgon ska det bli 25 grader varmt. Slut på meddelande.

Recent work: Illegal immigration into the U.S.

Bruten fot

Igår bröt min syster sin fot. När hon skulle ut och slänga soporna halkade hon på en isfläck som var täckt av snö. Jag hoppas hon får en snabb återhämtning. Själv funderar jag på att sluta slänga soporna. Man vet ju liksom inte vad som kan hända.

"Newspapers killed newspapers"

Varför lämnar man jobbet på en dagstidning? Här skriver journalisten Allyson Bird om varför hon gjorde det. Intressant och tänkvärd läsning.

DI idé

Har ni sett en jeanshimmel någon gång? I Dagens Industris nystartade magasin "DI Idé" har jag ett omslagsjobb på designern Johan Lindeberg. På öppningsbilden inne i tidningen har redigeraren nämligen lagt in jeanstyg som himmel. Ett udda grepp som jag tycker funkade riktigt bra. Det gäller att göra skäl för namnet på magasinet! En PDF på det ser ni på bloggen framöver.

Talking and listening

Recent work: Charlotte Assaf

Fotografbesök

Idag träffade jag fotografparet Daniel Nilsson och Åsa Sjöström som är i New York över en långhelg. Till vardags jobbar de i Malmö. Det blev en del jobbsnack om man säger så. Efteråt hittade jag det perfekta stället att ta en bild på. Av någon anledning stannade dom till automatiskt.

En guidebok

Min första riktiga bekantskap med New York var en svensk guidebok som hette "Den vakna guiden till staden som aldrig sover: New York". Författare var Calle Norlén och Petra Lindmark.

Jag köpte den 1996, några månader innan jag flyttade till New York. Några meningar som etsat sig fast fanns i kapitlet "Är det inte farligt?" Där skriver Calle: "Parkerna lämnar vi vid mörkrets inbrott. En sån där kvalmigt het fredagseftermiddag låg jag i Central Park och dåsade till en stund på solfilten. När jag vaknade hade alla barnfamiljer huxflux ersatts av väsande knarkmånglare".

Dessa meningar gjorde att jag faktiskt var rädd första gången jag gick in i Central Park. Gröna, lummiga, fina Central Park. Konstigt hur en del grejer sätter sig.

Det jämnar ut sig

Nu faller det sig så att jag kan nå 400 följare på instagram och 500 följare på twitter precis samtidigt. Vad säger man om det? Det jämnar alltid ut sig!

Ett leende på läpparna

När jag satt på tunnelbanan efter att ha lämnat Harlem idag kom det in en kvinna i vagnen. Hon såg hemlös ut. Med en spröd röst ursäktade hon sig. Hon skulle sjunga och ville försäkra sig om att ingen tog illa upp. Sedan öppnade hon munnen och ut kom den ljuvaste stämma. En änglaröst. Jag började nästan gråta. Hon fick några dollar och gick sedan vidare mot nästa vagn. "You go girl!" utbrast en svart kvinna sittandes bredvid utgången. Resten av dagen gick jag med ett stort leende på läpparna.

De sista bilderna

Här hittar du de sista bilderna som togs på bl.a Elvis Presley, Kurt Cobain och James Dean, strax innan deras död. Fascinerande på nåt sätt.

Mössa och människor

Jag har köpt en ny mössa. Det tog ganska exakt en vecka att tappa bort den. Och den är inte kvar på huvudet, för det har jag kollat.

Efter snö kommer solsken

Vädret i denna staden alltså. På fredagen var det snöstorm. Idag kunde man se folk sitta på uteserveringarna och äta i solen. Jag vänjer mig aldrig vid dessa väderomslag.

En nackdel med fördelen

Ett tips. Om du vill vara så gott som ensam på gymmet när du tränar, gå dit när det är halv snöstorm ute. Fast då springer du också på de som tränar i alla väder och tillstånd. Till exempel hon som stod på stairmastern och snöt sig och grävde loss i näsan. Snytpappret hamnade sedan bekvämt i kopphållaren där det fick ligga kvar. You win some you lose some.

Recent work: Bolonmattor

Recent work: Parsifal

Tillbaka i New York

Bahamas bonanza

Dålig uppkoppling

Det finns ingen vettig internetuppkoppling på Bahamas där jag är just nu. Så möjligen får ni vara utan mina blogginlägg veckan ut. Under tiden kan ni fundera på hur jag postade detta inlägget.

Bahamas

Nä, om man skulle ta och åka till Bahamas. Ja, så får det bli.

Recent work: Brolle

FIKA öppnar butik i Tribeca

Tog en sväng förbi öppningsfesten av FIKA:s nya café i Tribeca. Fick en rundvandring av ägaren Lars Åkerlund och blev imponerad över vad dom har åstadkommit där. Måste ju säga att det som det bjöds på inte gjorde saker och ting sämre. Dom hade alltså ett bord fullt av blandannat: chokladbollar. kokostoppar, semlor, kanelbullar och prinsesstårta. Ett annat bord var fullt av chokladgeniet Håkan Mårtenssons praliner. Där hittade du smaker av whiskey, kardemumma, lingonsylt och knäck. Mitt tips är: Om ni har möjlighet, gå dit.

Ny design

Cap&Design har kommit ut med en ny design på sitt magasin. Här hittar du en liten film om hur jobbet bakom gick till. Där kan man skymta mina bilder som finns med i det nya numret. Chip Kidd-jobbet är det närmare bestämt. Finns snart i en tidningsbutik nära dig.

En film om en gatufotograf

Kanske har ni hört talas om Vivian Maier vid det här laget. Hon jobbade som barnflicka i 40 år, från 50-talet och framåt. På sin fritid fotograferade hon Chicagos gatuliv. De första negativen upptäcktes av en slump 2007, då Vivian inte längre hade råd att förvara negativen i förrådet som hon hyrde. Negativen auktionerades då ut. John Maloof köpte boxen med negativ för 380 dollar och insåg snabbt att han snubblat över något osedvanligt bra. John scannade in bilderna och de har nu uppmärksammats över hela världen. Nu kommer det en film om Vivian. Du kan se trailern här. Hon fick aldrig uppleva framgången personligen. Vivian som i perioder var hemlös dog 2009.

Recent work: Alligatorjakt

Ganska onödig ändå

Här har ni en fotoapp som känns ganska onödig ändå. Den fungerar som när man fotograferade med film. Man måste ta 36 bilder innan man kan "framkalla" filmen och se bilderna. Sedan får man på en negativkarta märka sina favoriter. Målet är att man ska tänka efter varje gång man tar en bild. Personligen tycker jag appen begränsar fotografen mer än något annat.

Innan man går upp på scen

Häromdagen fotade jag två svenska artister. Samtalsämnet under fotograferingen: Morgonbajen. Hur viktig den var att få ur sig innan man går upp på scen. För en gångs skull blev jag svarslös.

Svengelska

Nu har 6-åriga dottern börjat rätta mig när jag säger något fel på engelska. Speciellt när det gäller uttalet. Får nog vänja mig vid det.

Walking off

Snöstormen Nemo

Snöstormen Nemo har slagit till och för oss svenskar var det väl inte mer än en axelryckning. Som en vanlig svensk vinter typ. Vår 17-månader gamla dotter Alicia var extremt fascinerad av väderomslaget. När hon såg snön började hon babbla oavbrutet. Hade vart kul att veta vad hon sa bara. Hon pratar nämligen inte ännu.

Snöyra

Såg just en tjej komma löpande på trottoaren, mitt i snöyran. Hon var klädd i t-shirt, shorts, skor och solglasögon. "Only in New York" på den va?

En längd

En konstig grej jag kom att tänka på. När jag fotade Michael Phelps i december så blev jag förvånad över att han var kortare än mig. Jag är 189 cm. Om man kollar Phelps officiella längd så är han 193 cm. Jag har ingen bra förklaring på det där.

Aktiviteter mellan jobb

En USA-korrespondent har avskedparty på fredag, Expressens stringer har 30-årsfest på onsdag och FIKA har öppningsparty av sitt nya café i Tribeca veckan därefter. Det börjar köra ihop sig.

Kör så det ryker

Ännu en hotellutsikt

Här kommer ännu en bild på en hotellutsikt. Det har blivit några stycken på denna bloggen under åren. Vilken stad är jag i då? Svaret hittar du i Dagens Nyheter inom en snar framtid.

Music overload

Satt på ett snabbmatställe idag där de hade radion och tv:n på samma höga volym. Musik på båda. Det gick inte att urskilja någon av sångerna. Lite försynt säger jag till en anställd att man inte hör någonting. Jag fixar det svarade han och gick och höjde TV:n.

Recent work: Helene Barnekow