Kvartsfinaler i US Open

Roger Federer


Robin Söderling


Melanie Oudin


Caroline Wozniacki

Bussen ut till US Open

Ikväll tar jag bussen (japp den på bilden) ut till Arthur Ashe Stadium där svenske Robin Söderling spelar kvartsfinal i US Open mot världsettan Roger Federer.

Har Söderling någon chans tro? Låt mig vidareutveckla: Söderling har ju förlorat 11 matcher av 11 möjliga mot världsettan, vad är det då som säger att han ska vinna match nummer 12 mot honom? Jo, för vinner Robin istället match 13 så betyder det ju otur.

Och som vi alla vet, otur det vill man ju definitivt inte ha när man spelar mot Roger Federer.

Sex and the City 2

Efter en lunch i Midtown promenerade jag 5:th Avenue söderut. Helt plötsligt omringas jag av galna turister och fotografer som klättrar på varandra. Anledningen? Inspelningen av en scen till filmen "Sex and the City 2" hade precis avslutats.

Där står jag helt förvirrad samtidigt som jag inser att Sarah Jessica Parker kommer gående rakt mot mig. Vad gör man då som fotograf? Jo, man börjar fotografera. Det skulle jag inte gjort. I samma sekund som bilden är tagen får jag en underarm inkörd i svanken från en av livvakterna. Jag lade mig nästan ner och kved på asfalten.

I speglingen på hennes glasögon kan man ana hur jag vänder upp mot livvakten och ger ett krystat leende för smällen han levererade. Tror det är därför Sarah skrattar. Slutligen kan man notera att bilden är tagen trots att jag tittar på livvakten.

Nu ska jag gå och få svanken masserad.

Barcelona-New York

Sista kvällen

Sista kvällen i Perpignan var kul. Det känns idag kan jag faktiskt påstå. Huvudvärk. Nu sitter jag i ett hotellrum vid flygplatsen i Barcelona. Imorgon flyger jag tillbaka tilll New York. Ska bli skönt att komma hem igen.

Betalar priset för att bo gratis

Min kompis som är bildredaktör på VG fick ett stipendium som betalar för hela hans resa till Perpignan. Vi delar rum, och nu betalar jag priset för att bo gratis.

Han snarkar.

Inte så händelsrikt idag. Ännu.

En förkärlek till USA

I närmare 13 år har jag bott i USA nu. Det kunde man inte tro i morse när jag upptäckte att jag satt alarmet på 8.30 PM istället för 8.30 AM. Jag försov mig och missade alltså föredraget med fotografen Callie Shell. Det tog mig ett tag att komma över det.

För övrigt så märker jag att som av en tillfällighet(...) så har jag en förkärlek till bilder som är tagna i USA. François Le Diascorns utställning "Only in America" gillade jag skarpt.Med en komisk underton visade bilderna hur tokigt USA kan vara ibland.

En annan mer allvarlig sida av USA fick man se i Eugene Richards utställning "War is personal". Där han tagit bilder på amerikanska soldater som blivit skadade i Irakkriget. Oerhört gripande.

Ikväll ska jag på bildvisning på torget Place de la Republique. Har inte vart där förut så jag vet inte vad jag ska förvänta mig. Kommer vara där i sällskap med fotograferna Martin Von Krogh och Robert Henriksson, så det kommer inte bli tråkigt iallafall.

Så kul har vi

Jetlagen spelade mig ett spratt idag när jag vaknade vid lunchtid, närmare bestämt kl 12.00(!). Kändes faktiskt som man sumpat hela dagen. Men på sätt och vis tog jag igen det genom att kolla fotoutställningarna resterande tid. Imponerade mest på mig gjorde bilderna som Brenda Ann Kenneally hade tagit i Troy, New York.

Imorgon fredag sätter jag klockan på 8.30 för att inte göra samma misstag som dagen innan. Men jag gör det också för att jag vill hinna med att gå till föredraget som Callie Shell håller klockan 10. Hon har tagit helt fantastiska bilder på Barack Obama under valrörelsen, så jag ser verkligen fram emot att höra hennes egna ord om hur det var att följa honom på så nära håll.

På bilden ovan ser du två fotografer (även om det ser ut som mer..): Mattias Johansson och Peter Claesson. Ni ser hur kul vi har det här i Perpignan va?

Framme i Perpignan

Nu är jag framme i Pepignan. Resan hit började bra med uppgradering till Business Class på flighten till Barcelona. Tågresan därifrån till Perpignan var ett mindre helvete dock. Orkar inte ens skriva om det. Kan bara konstatera att det var en period då jag kände mig ensammast i världen när mitt tåg var överbokat samtidigt som ingen förstod mig när jag pratade engelska.

Jag har redan hunnit träffa halva foto-Sverige i Perpignan, men mer om det i nästa inlägg. Nu ska jag kolla bilder.

Lämnar New York för Perpignan

Då lämnar jag New York bakom mig för att istället via Barcelona ta mig till fotofestivalen i franska Perpignan. Har aldrig varit där förut så det ska bli förbaskat roligt. Messa om ni vill ses, jag nås på min amerikanska mobil.

Ett stegrande intresse

Grand Central Station

Ett porträtt på Victor Bernhardtz till Svenska Dagbladets artikelserie "Manliga bekännelser".

Be-skedlig dotter

Någon form av fönster

Alla väntar vi på något

Blick för boll

Nästa stopp: Perpignan

Ska spendera 5 dagar på fotofestivalen i Perpignan har jag just bestämt. Allt är bokat och klart. Yeah!

Det är hårda tider

Fotografers favoritbilder

Har du lite tid över och gillar att titta på bra bilder tycker jag att du ska klicka här.

Det runda i vardagen

Så uthärdar man hettan

Dragspelshjälm

Note to self

Tittar du genom ytterdörrens titthål, ha inte en tandborste i munnen.

Om du känner dig ensam i New York

En förmiddag i Harlem

Fortfarande samma innehåll

Som du kanske märker så har jag ändrat en hel del på bloggens utseende. Nu är frågan om förändringen är till det bättre eller det sämre. Vad tycker du?

Stressigt yrke

På den här listan över vilka jobb som är mest stressiga, hamnar fotojournalist på tredje plats. Är det verkligen så illa?

Vila

Sjukvårdsreformen

Många amerikaner motsätter sig Obamas förslag på sjukvårdsreform så till den milda grad att vissa "Town Hall meetings" med politiker runt om i landet utvecklar sig till rena skrikmatcher. I stadshuset i Elmwood Park hölls i måndags ett möte med kongressledamoten Steve Rothman, och jag var där för att bevaka det.

Det gick nu ovanligt lugnt till på just detta möte, men vad som slog mig var att de kritiker som var mest provocerande, inte ville synas. När jag började ta bilder på en högljudd kvinna nära utgången skällde hon genast ut mig (OBS, inte kvinnan på bilden). Metodiskt förklarade jag för henne att vi var på allmän plats och att jag bara gjorde mitt jobb.

Då sprang hon och hämtade sin make istället som också han gav mig en skopa ovett. Därefter gick de till en polis som stod några meter bort. De krävde att jag skulle kastas ut. Polisen gick på min linje och förklarade för paret att ville de inte bli fotograferade så var det bara för dom att lämna lokalen. Kvinnans min var obetalbar.

NY Times fotograf Damon Winter berättar här i en intervju om hans upplevelser under dessa möten med arga väljare. Här kan du också se hans bilder.

Minetta Tavern

Igår var jag, Peter, Johan och Jens och åt på Minetta Tavern. Stället är känt för sina stekar, och jag beställde fisk. Undrar just hur jag tänkte.

Fast det var längesedan jag skrattade så mycket som igår. Så är det när man har underhållande kompisar. Idag skrattar jag däremot inte. Har varit så seg att detta inlägget tog mig halva dagen att skriva. Det är en ny dag imorgon, tack och lov.

Frid i stressen

Ljudbildspel

Vi var alltså och gjorde jobb på en tvillingfestival i Twinsburg, Ohio. Riktigt kul jobb trots ganska mycket regn emellanåt. Om du vill se ljudbildspelet därifrån så kan du med fördel klicka här. Då får du dessutom reda på vad som hände med tvillingarna Carly och Lily Ayer efter att bilden togs ovan.

Ohio

Här är lite bilder från den 3h långa bilfärden mellan Detroit, MI, till Cleveland, OH. Den sista bilden föreställer en knapp jag fick ifrån en vänlig själ när jag berättade att jag hade en tvillingsyster. Det är för övrigt en ledtråd på vad det var för jobb vi gjorde i Ohio. Gissa snabbt bara, för imorgon postar jag ett ljudbildspel som gör att allt kommer klarna.

Vilken stad?

Nu är jag ute på resa, och jag kan säga att det är inte den vackraste staden i USA jag besöker. Det är en tillfällighet att bilden är tagen på en nästan tom motorväg, men det slog mig att det är ganska talande för stadens nuvarande situation. Gissningar är välkommna.

Är nog inne i en silluettperiod

Elaine's

Restaurangen Elaine's på Upper East Side har varit ett stamställe för många stora namn under åren, såsom Michael Caine, Woody Allen och Jackie Onassis. Och så Aftonbladets Per Bjurman förstås.

När jag och "Bjurre" igår gick dit kändes det som att komma in i hans vardagsrum. Han kände alla. Vi snackade NHL med bordsgrannarna, politik med bartendern och Kosovo med servitören.

Efter ett tag kom ägarinnan Elaine Kaufman och satte sig vid vårt bord. Hon hade många spännande stories att berätta. När jag senare tog en taxi hem i New York-natten kände jag mig underbart berikad.

Undrar just vad polisen tänker

Snart ser ni mindre av mig

Nu har jag precis börjat min komma-i-form-efter-semestern-diet. Målet är att bli av med minst 10 kilo. Räcker det, eller vill ni se ännu mindre av mig?

Tillbaka i New York

Buh bye

Hej då Sverige. Jag hade det jättebra! Tyvärr visar inte denna bilden dig från din bästa sida, men det är ok va? Hursomhelst, vi ses snart igen. Hälsningar Pontus.

Vernissaget avklarat

Nu är vernissaget av "The Obama Effect" avklarat. 160 personer dök upp på utställningens första dag, och det var verkligen en salig blandning av folk. För den som är intresserad så finns det en massa bilder från vernissaget här. Bilderna är tagna av Martin Doshé.