Sugen på en penna?

På CVS-butiken vid Christopher Street i Greenwich Village får man ha ögonen med sig, annars är risken att man äter upp en penna.

Museum

Igår var familjen på Metropolitan Museum på Upper East Side. Olivia tog genast på sig rollen som museiguide. Efteråt guidade hon oss ut till Central Park där vi njöt av den underbara vårsolen.

När vår guide somnade i barnvagnen passade jag och min fru på att sätta oss på en uteservering vid Madison Avenue. Idag har jag lite huvudvärk. Kanske borde jag dra ner på museibesöken en smula?

Ett möte

Häromdagen spatserade min fru Annelie i godan ro omkring i en delikatessbutik nära Union Square. Försjunken i sina egna tankar vid ostdisken kände hon plötsligt något slå henne på fotknölarna. Hon tittade ner och såg en vit käpp.

Hon vände sig om och såg en blind man som försökte passera henne."Oj, jag såg dig inte", sade Annelie ursäktande. "Ingen fara, jag såg inte dig heller", svarade mannen och fortsatte in i butiken.

Ostadigt

Vädret på Manhattan idag: Regn, sol, snö och dimma. Är det det som kallas ostadigt väder?

Annika Östberg

Jo visst fick jag en del gjort hemma igår, men nyheten om att Annika Östberg ska friges efter 28 år i amerikanskt fängelse gjorde att jag fick flänga ut i regnet. Närmare bestämt till Metropolitan Correction Center där Annika hålls häktad innan hon överförs till Sverige.

Till min förvåning var det redan ett stort pressuppbåd på plats utanför fängelset. Det visade sig att svindlaren Bernard Madoff sitter häktad i samma byggnad och att mediauppbådet väntade på att få en bild av hans besökande fru Ruth när hon lämnar häktet.

För egen del blev det en bild på byggnaden. Dess bruna färg gjorde sig inte speciellt bra i duggregnet. På nåt sätt blev det en fängslande bild ändå.

Regn

Just nu spöregnar det på Manhattan. Då känner man sig inte tvungen att springa ut precis. Så kan det ju vara när det är soligt, att man får känslan av att missa något om man inte går ut. Nu sitter jag istället hemma och får saker gjort.

Ren poesi

Här kommer ett utdrag från Bjurmans krönika i dagens Aftonbladet:

"Den hårda gatubelysning gnistrar i spårvagnsrälsen mitt i vägen. Några suspekta ynglingar, egentligen bara siluetter, försvinner hastigt in i en mörk gränd. En polis slår på sirenerna på patrullbilen och störtar iväg ner mot Tenderloin. Och genom den ljumma kvällen skär det ödsliga ropet från mistluren ute vid Alcatraz."


Vackert.

Lika som bär

Har min dotter en framtid inom filmbranchen, måntro?

Detta gjorde jag idag

* Läste NY Post.

* Åt lunch på Dunkin Donuts.

* Hade möte med Bengt.

* Tog Olivia till lekplatsen.

* Kollade NHL-match på TV.

* Skrev ett menlöst blogginlägg.

Jo, det är sant

Tillsammans med Jerker sprang jag idag en uppfriskande runda i Central Park. (OBS: inget aprilskämt). Även om han vill få det till att jag stapplade på slutet.

It's over

Det tog drygt en månad, men nu är min förkylning äntligen över. Nu ska jag ut och inandas avgaserna på Manhattan. Bara för att jag kan.

Filip & Fredrik

I början av 1997 strax innan jag tog mitt pick och pack och flyttade till New York hade jag en avskedfest på en restaurang i Stockholm med folk jag jobbade med på Aftonbladet. Av två nöjesreportrar vid namn Filip och Fredrik fick jag en flaska Jack Daniel's som avskedsgåva. De berättade då hur avundsjuka de var för att jag skulle flytta till USA.

Det har hänt en del sedan dess. Efter många framgångar inom svensk TV har Filip & Fredrik nu fått sitt drömgig. Den 19:e april börjar de sända live ifrån en TV-studio i stadsdelen Chelsea på Manhattan.

De är redan här och filmar inslag runt om i New York som ska gå i samband med showen. Därför så har jag redan hunnit fota dom fyra gånger för olika tidningar. Vid nästa möte kanske jag borde erkänna att Jack Daniel's är det värsta jag vet.

Besök från Sverige

Min vän och fotokollega Jerker Ivarsson är i New York och gör stan osäker. Bra kille. På bilden gör han sin näst-
coolaste fotomin. Den coolaste minen sparar han till ett viktigare tillfälle.

Bowling

På fredagkvällen stod bowling och bira på schemat. Vi var ett gäng fotografer, reportrar och lite annat löst folk som tog oss till Bowlmor Lanes och bowlade för allt vad tygen höll på de neonupplysta banorna.

E:t i listan står för Henrik Ek. Utan att överdriva kan man säga att han är bättre på att skriva än att bowla. Ta en titt på hans blogg vetja, där han blandannat skriver om vår klotrullarkväll.

Mina initialer på resultatlistan var MH som i Mr Hook. Som ni ser var jag inte så pjåkig. Dessutom blev jag bättre ju längre kvällen led av någon anledning..

Endast i New York

Från oklarhet till klarhet

Kul med de stora svenska fotoframgångarna i olika tävlingar runt om i världen just nu. Undrar vad det beror på? Varför är svenska fotografer så bra just nu?

Det är inte tack vare en enad fotografkår som pushar varandra till stordåd iallafall. Det framgår med extrem tydlighet på Lars Darebergs blogg. Där rasar en debatt om vad som är "Fair Play" att göra med bilderna man skickar in till tävlingar, främst till svenska Årets Bild i detta fallet.

En lösning vore att Pressfotografernas klubb utser en kommitté som sätter upp tydligare regler för vad som är tillåtet. Och viktigast av allt, ser till att reglerna följs. Då blir det inga oklarheter.

Earth Hour

Nu på lördag infaller "Earth Hour" där målet är att en miljard människor ska släcka lamporna under en timme runt om i världen. Allt i en manifestation för klimatet. Då hoppas jag att denna lampa vid Bleecker Street släcks också. Ironiskt nog för att vi då får en ljusare framtid.

Grevinnan och fotografen

Den svenska grevinnan Maria Douglas-David stämmer sin amerikanske ex-make George David på 700 miljoner kronor. De 322 miljoner hon blivit erbjuden tycker hon inte är tillräckligt.

Inne i en rättegångssal i Hartford, CT, pågick långdragna förhandlingar. Utanför domstolsbyggnaden stod jag och huttrade i kylan. I väntan på grevinnan tog jag denna bild av det samlade pressuppbådet. "Inside Edition" och Expressen skymtas. Så kul hade vi.

En svensk fotograf i New York

Så här ser min presentationstext ut om du söker efter min hemsida i Google. Nu frågar jag mig själv varför jag petade in "Swedish" där. Tänkte jag att om en amerikansk bildredaktör läser det så ringer han upp mig bara därför? Den som kan ge mig ett bra svar vinner en årsprenumeration på min blogg.

En konversation i Boston

Be sked

På Starbucks i Boston står plastskedarna framme så att du kan plocka själv. På Manhattan däremot måste man be om dom. Och här sitter jag och gafflar.

Morgontåget

Just nu sitter jag på morgontåget till Boston. För att hinna med detta tåg var jag tvungen att gå upp klockan 5 på morgonen. Det är nästan så jag önskade att jag hade lite jetlag kvar i kroppen, då hade jag svingat mig i takkronan upp ur sängen vid den tiden. Nu blev det ett lite mer moloket rull ut ur sängen när alarmet ringde. En kan inte få allt här i världen.

Signatur till Årets Bild

Ni som skickade in till Årets Bild vet säkert att man måste komma upp med en signatur till sina bilder för att på så sätt göra det lättare för juryn att veta vilken bild som tillhör vilken fotograf. Detta utan att det avslöja vem fotografen är när bilderna bedöms.

Min signatur var "LTC" och är en förkortning på något som faktiskt betyder något för mig. Hur löste alla ni andra fotografer detta med signatur? Hade er signatur en betydelse för er?

Florida på fel sätt

Väntrum är sällan en höjdare då de oftast är väldigt gråa och trista. Idag när jag besökte doktorn för att få penicillin för min långvariga förkylning, hamnade jag faktiskt i ett väntrum som var något färgladare än normalt.

Bilden du ser ovan är ifrån detta besök. Det är liksom lite Floridakänsla men på ett dåligt sätt. Väggen i fråga stirrade jag på i en timme innan jag blev insläppt till doktorn. Det fick mig inte att må bättre.

Vår lekplats

Det blir inte så mycket jobbresor nu när ekonomin är ansträngd, istället blir det desto mer besök på Bleecker Playground tillsammans med min dotter Olivia. Det är ett sant nöje att gå till den lekplatsen då vi samtidigt får njuta av West Village på vägen dit.

Ofta får man ta ett steg ut i gatan för att kön till "Magnolia Café" spiller ut på trottoaren. Vidare får man zickzacka mellan turisterna som just hoppat av "Sex and the city"-bussen vid Hudson Street.

Väl inne på lekplatsen står den kända modellen och tar ett kort med mobilen på sin son. I sandlådan lite längre bort står en skådespelare och borstar sand ur sin dotters hår. Plötsligt hör du någon du inte känner ropa något på svenska så det ekar mellan husfasaderna.

Jag kallar det vardag med variation.

Ett av många vägval i livet

Med handväskan i ett fast grepp går Olivia på upptäcksfärd i en park vid Hudson Street. Bilden tycker jag påminner om en scen ur en klassisk film. Kanske kan du gissa vilken?

Dag 15

Min förkylning är inne på dag 15. Har otippat fått en favoritnäsborre. Den jag kan andas igenom.

Fredag

The power of gratis

På Naples Daily News gör dom så här för att utnyttja gratisbilder från allmänheten. En fågel viskade i mitt öra att det inte satt så bra med tidningens egna fotografer.

Biltur

En jäkligt deppig parkering på 14:e gatan. Vilken tur att jag inte har bil.

Vikten av svenska delikatesser

Var hos doktorn i går och tog några blodprover, i samma veva fick jag dessutom väga mig. En vanlig check up helt enkelt. Jobbigast var när doktorn uttryckte oro över min övervikt. "5-10 kg skulle du nog kunna gå ner", sade doktorn och lade pannan i djupa veck. Jag stod oförstående.

Vad kunde min övervikt bero på? Under min tvåveckorsvisit i Sverige åt jag bara typiskt svenska delikatesser såsom: semlor, chokladbollar, lösgodis, japp, dajm, mjölkchoklad, pepparchips, ostbågar och gräddpannkakor. Nä du doktorn, där är du allt ute och cyklar.

Tåg, brösthår, lugn.

Klätterträd á la Manhattan

Fritt fram

Samtidigt som Årets Bild-festen pågick drog jag på mig en dyngförkylning som fortfarande sitter i. Var det så att när all nervositet och spänning släppte så blev det fritt fram för en förkylning att härja? Så är det nog.

Behind Photographs

Fotografen Tim Mantoani håller på att slutföra ett projekt som är både viktigt och intressant. Han bestämde sig för att på egen tid och med egna pengar dokumentera legenderna inom fotografering som fortfarande är i livet.

"Många människor är bekanta med ikoniska bilder, men allmänheten har ingen aning om vem som skapade dom. Syftet med mitt projekt "Behind Photographs" är att visa detta, fotografen med sitt foto i en bild" säger Mantoani.

Porträtten tog han med en 20x24 Polaroid. Varför Tim ville använda denna gigantiska kamera där varje exponering kostar $75 berodde på två saker: Han ville högtidlighålla en process som kanske inte längre kommer att vara tillgänglig mycket längre nu när den digitala kameran gjort sitt definitiva intåg.

Den andra anledningen beskriver Tim såhär: "Om du ska ta bilder av de bästa nu levande fotograferna, så kanske dom inte ens lyfter luren om jag säger att jag ska fota 35mm digitalt. Med 20x24 Polaroid, då vet dom att du menar allvar".

Tanka bör man

Det hör till ovanligheterna, men ibland får man vänta ett tag för att få fatt på en taxi på Manhattan. Då har jag alltid undrat vart taxibilarna hållt hus. Nu vet jag.

I love New York

Då var jag tillbaka i New York, jetlaggad, förkyld och med värkande kropp. Med andra ord jäkligt skönt att vara hemma igen.

Bye for now

På schemat imorrn står en tidig flight till New York. Nästa inlägg ni ser kommer vara skrivet från Manhattan. Nu: Bums i säng.

12 år

Just idag är det exakt 12 år sedan jag flyttade till New York. Det är nästan en tredjedel av mitt liv. Det ska jag sätta mig ner och smälta nu.

1 av 5

Innan Årets Bild, precis efter nomineringarna släpptes fick vi på Aftonbladet gissa vilka bilder vi trodde vi var nominerade för.

Utav oss fem som var nominerade var det bara en som gissade rätt. Det var Sanna Sjöswärd, som bara skickat in det reportaget hon blev nominerad för.

Vad kan man dra för slutsats av detta nu då? Jag gissar på att vi är dåliga på att gissa.

Årets Bild

Det bidde en bronsplats för mig i kategorin Årets Featurebild. Stayetten jag mottog kommer göra sig fint på bokhyllan i New York.

För Aftonbladets Magnus Wennman blir det svårare att placera ut alla statyetter. Han tog pris 7 kategorier inklusive Årets Pressfotograf och Årets Bild. Det ryktas nu om att dom ska döpa om tävlingen till Wennmans Bild.

I like Stockholm

Måste erkänna att det känns som man äger Stockholm en smula när utsikten från hotellrummet ser ut så här. Är det kanske någon inbiten Stockholmare som kan gissa vilket hotell det är?

I like Skärhamn

Nu är jag i Skärhamn på Sveriges västkust. Det är nästan så fint att jag blir sugen på att bada. Endast min viljestyrka får mig att avstå.

Robert Henriksson

Det är inget stopp på denna Östersundskille. I år har han än så länge tagit pris i Årets Bild, The PGB Photo Award och Poyi. Värt att notera: han har precis gått ur fotoskolan.

En avslappnad dag i pulkabacken

Så här såg det ut i pulkabacken i Fåle idag. Som ni kanske noterar så är jag inte den tävlings-inriktade typen. Med på bilden är min systers pojkar, Måns och Mathias. Mannen till höger heter Jonah. Han vann racet, men mest för att han tog det så allvarligt. Fotot är taget av Jonah's fru Mia

Frivolt

Är i snöiga Limmared och har redan hunnit slå en ofrivillig frivolt med miniskidor på fötterna. Jag håller mig till pulka nu.

Sverige

-Ska du åka till Sverige efter fotograferingen, frågade tjejen jag fotade på Upper West Side idag. Det skulle jag inte, jag hade bara ovanligt mycket fotoutrustning med mig. Kanske borde jag bara ta med en väska på nästa uppdrag?

Fast egentligen var hon inte helt fel ute, för nu på onsdag åker jag till Sverige där jag stannar i två veckor. Blandannat ska jag vara med på Årets Bild-galan där jag är nominerad. Risken är att det blir lite mindre postat under en period dårå, men min förhoppning är att jag kan blogga då tid och internetuppkoppling finnes.

En dos New York

Vad som är så skönt med New York är att du kan få en upplyftande dos av dess magiska atmosfär på de mest konstiga ställen. Idag fick jag det när jag tvättade på en laundromat på 11:e gatan. Misstolka det inte som att jag gillar att tvätta bara.

Salt och fett ska det vara

Pizza och chips är det enda jag ätit idag. Japp, lördagen var festlig. Söndagen, not so much.

Mickey Rourke

Satt och slötittade på TMZ idag på TV (jepp det borde varit CNN..) Ett inslag som visades var när Mickey Rourke lämnar ett townhouse som är till salu i West Village. Denna byggnad är bokstavligen ett kvarter ifrån där vi bor. Det kan bli livat i grannskapet framöver..

IKEA

Bjurre och jag passade idag på att besöka IKEA när vi ändå hade ett jobb i den "underbara" staten New Jersey. Vi gick direkt till restaurangen där vi beställde drygt ett dussin köttbullar var.

Vi enades om att de som valde macaroni and cheese till swedish meatballs hade missuppfattat traditionell svensk mat en smula.

Efter maten tog jag min sedvanliga titt på den felstavade svenska skylten i ett av restaurangens hörn. På skylten som varit där i minst fem år står det "Darlana" istället för "Dalarna".

Avslutningsvis köpte jag upp halva godisbutiken på väg ut, och enligt min egen svenska tradition tryckte jag i mig alla gräddmunkarna i bilen på vägen hem.

Svaret på förra inlägget:

Ryske NHL-stjärnan Alexander Ovetjkin glider in på morgonträningen i röda shorts.

Kortbyxor, kyla och kvickhet

Under onsdagen var jag på ett kallt ställe och plåtade en kille som bar röda kortbyxor. Dessutom förflyttade han sig kvickt i olika riktningar samtidigt som han slog på grejer. Mitt jobb bjuder på god variation. Imorrn får du se bilden som förhoppningsvis får det hela att klarna lite.

Bra placering

Min önskan blev hörd. Ljudbildspelen fick en väldigt central placering på Aftonbladets startsida. Däremot så kommer mina ljudbildspel väldigt långt ner på listan, det första ligger på rad 13(!). Det får det bli ändring på. Får göra några nya helt enkelt. Här finner jag inspiration.

Gem

Min tvååriga dotter vill ha gem i håret för att hon tror att det är hårspännen. Too cute.

Undercover

Denna restaurang i West Village var mitt favorithak innan det plötsligt stängde i april förra året. Sedan dess har fönstrerna varit täckta med tidningspapper och stället har varit övergivet. Trodde jag.

I själva verket är det ett så kallat undercoverställe, i stil med trendiga Waverly Inn. Det finns inget telefonnummer att ringa utan du måste ha tillgång till en "hemlig" emailadress för att kunna boka bord. Faktum är att kökschefen på Waverly är involverad i detta nya ställe också.

Vi var ett gäng som var där i helgen och hade det riktigt trevligt. För att behålla mystiken så nämner jag varken namn eller adress på denna blivande hotspot. Men googla i 2 minuter så är jag säker på att du finner vad du söker.

Skön skjuts i statistiken

Det bara small till i besöksstatistiken på min nylaunchade website i slutet av veckan. När Bjurre, Robert och Fotofeber linkar ungefär samtidigt, då blir det så. I link I like it.

Nära ögat

Nog är vi fotografer utsatta ibland, men detta är ren dumdristighet.

En kul knapp

Tryck på denna knappen och allt du säger blir roligt. Tänk vad dom kan.

På rosa mattan

Drygt 40 stillbildsfotografer var på plats för att fotografera premiären av "The Pink Panther 2" på tisdagskvällen. Filmen var regisserad av en norsk regissör, och det var anledningen till att jag var där för norska VG:s räkning (tack Thomas).

Eftersom det är först till kvarn som gäller, fick de fotografer som väntat sedan tidig förmiddag de bästa platserna. Förutom de stora bildbyråerna (AP, Reuters, Getty) som stegar in på sina förutbestämda fotoplatser en timme innan eventet drar igång. Eftersom jag var nr 36 på fotograflistan så var min fotoplats...not so good.

I sista änden brukar det alltid lösa sig ändå, så även denna gång. Och för att anknyta till rubriken till detta inlägg så var faktiskt mattan inte sedvanligt röd, utan rosa. Så är det när en rosa panter har huvudrollen.

Tisdag

Skakade var dom alright

Var det meningen att denna rubrik skulle vara lite småkittlande rolig?

www.pontushook.com

Ni som läser min blogg får bli de första som ser min nya website. I hope you like it!

Svenska?

En ovana jag har när jag promenixar på stan är att försöka snappa upp om folk pratar svenska. Min fru får stå ut med den ständiga frågan: "Pratade inte dom svenska?" Nu har jag lovat att den dagen jag flyttar hem till Sverige så ska jag sluta med det.

Spökligt

Restaurangen Osteria del Sole i korsningen W4th och Perry St, stängde för knappt ett år sedan. Ändå är borden dukade därinne, nästan som om ingenting har hänt. Lite spöklig känsla det där.

Bokeh

Varför har "bokeh" blivit ett sådant modeord inom fotovärlden? Hörde det för första gången för en månad sedan, och nu hör jag det var och varannan dag. Har jag missat något?

Portal för ljudbildspel (beta)

Nu kan du hitta ett mycket välkommet tillskott på aftonbladet.se. Fotograferna har fått sin alldeles egen ljudbildspelsportal. Nu håller jag tummarna för att den ska linkas i från en central placering på Aftonbladets startsida.

New York-Söderhamn

Igår var det middag med svenska journalister i generalkonsulns residens på 600 Park Avenue. Efter lite chitchat med min bordsdam Margareta som jobbar på konsulatet, kom vi fram till att hon växt upp i samma område i Söderhamn som min pappa Anders. Hon kände till min farmor Patricia och min faster Birgitta.

Är det världen som är liten eller är det sannolikheten som är stor när sådant inträffar på en svensk tillställning i New York?

Det ska börjas i tid

Redan flera veckor innan det är dags att göra stan i romantikens tecken börjar restaurangerna erbjuda fast pris på Valentine's Day-middagar. La Belle Vie, en utsökt fransk bistro i Chelsea är en av dessa restauranger. Efter att ha studerat deras erbjudande, börjar jag dock känna mig lite för gammal för dylika strapatser.

Musikvideo

Tror musikvideomakarna kan få lite konkurrens nu när stillbildsfotografer tack vare Canon's 5d MkII kan göra musikvideos på en extremt låg budget.

Min fotografkollega Robert Caplin tog sin nyinköpta kamera och gjorde en musikvideo med sin syster Etana. Det är hans första försök inom genren, och jag tycker att han under rådande förutsättningar gjorde ett strålande jobb.

$

Denna sedel låg i ett smutsigt skyltfönster på sjunde avenyn i höjd med 20:e gatan. För vad det nu kan vara värt.

Detaljrikt

David Bergman har fotograferat Obama's inauguration i detalj. Pretty damn cool.

Böööö. Möööö.

Min dotter Olivia gillar "bö" med "mö". Om ni kan gissa vad det betyder så har ni troligtvis barn. Eller så är ni jäkligt sugna på en liten knodd, va?

Lunch

Annelie och jag lunchade på Café Condesa i Greenwich Village idag. Deras idé på inredning var att det skulle se så slitet ut som möjligt. Festligt, men jag tycker gränsen går vid porslinet. Hur god ser laxen egentligen ut på en tallrik som ser skiten ut? You be the judge.

Päls overload

Denna syn i hörnet av 12:e gatan och 5:e avenyn piggade upp min dag. Frågan är vem som har mest päls, hundägaren eller hundarna?

Årets Bild

Namnen på de nominerade i Årets Bild är nu officiella. Mitt namn är med och jag firar med en kopp te med extra mjölk.

Uppdatering

Nu har jag uppdaterat min sida på sportsshooter. Inte en dag för sent.

Snö, tö, snö, tö, snö

Snön kommer och går på Manhattan. Idag kom den. Julstämning någon?

The road to the White House

Kolla in detta ljudbildspel som min vän och fotokollega Thomas Nilsson gjort. Stabilt! Det känns som att vara på plats mitt i valhetsen all over igen. Abstinens.

Slask är coolare i New York. Not.

Storyn bakom

Endast några få minuter efter den osannolika nödlandingen i Hudson River levererade Reuters dramatiska bilder. På deras blogg kan du läsa om hur deras fotografer med en kombination av tur och skicklighet befann sig mitt i dramat sekunderna efter planet slog i vattnet.