I love New York

Bredvid mig i tunnelbanevagnen sitter en medelålders man med hörlurar. Antingen är det väldigt billiga hörlurar eller så har han musiken på extremt hög volym, för jag kan med lätthet höra vilken sång det är. "New York, New York" med Frank Sinatra. Jag kommer på mig själv att sjunga med.

Det slår mig att jag faktiskt skulle kunna ställa mig upp och sjunga för full hals: "If I can make it there, I'll make it anywhere, It's up to you, New York, New York!". Ingen och jag menar ingen, skulle tycka det var något konstigt med det.

Jag väljer att avstå och nöjer mig med vetskapen att det är accepterat att vara annorlunda, i staden där jag har mitt hem. Vi respekterar varandra. Vi lever med varandra. Och för det New York, tackar jag dig.