Häromdagen visste jag knappt vad vadarbyxor var för något. Nu vet jag. Om man ska röra sig i det svarta, grumliga och infekterade vattnet som svämmat över New Orleans kändes det som ett måste att ha någon typ av skydd. Reportern och jag tog följe med Steve när han skulle ta med mat till sin granne Isola Williams. Isola har inte lämnat lägenheten sedan stormen rev genom staden. Hon förstår fortfarande inte vad allt vatten kommer ifrån. Kvar i huset blir hon. Hon vill inte att det ska plundras.
På vägen dit klafsar Steve i vattnet utan något som helst skydd. Däremot tvättar han av benen med både klorin och tvättmedel när han är tillbaka på torr mark i French Quarter där han rår om ett hotell åt en vän.
Det är bra att ha med Steve. Området vi går ses som ett av dom sämre, med våld och droger. Det sker cirka 250 dödskjutningar per år. Som mest var det 8 på en dag. Fast det hade vi inte tid att tänka på. Vi var mer koncentrerade på att ta oss runt djupa hål och öppna brunnslock i vattnet. En rejäl kallsup skulle ju faktiskt kunna vara dödlig.
No comments:
Post a Comment