Brus

Nu när jag är i Göteborg bor jag hos min kusin Niklas. Han är numera omdöpt till kusin Vitamin. Anledning? Jo, till frukost fanns det ingen apelsinjuice, så istället bjöds det på C-vitamin uppbrusad i vatten. Udda, men onekligen en bra start på Nyårsafton.

Göteborg

Nyår ska firas i Göteborg. Det partyt varar ända till nästa år kan jag meddela.

Kommunalråd

Jag kan berätta i all evighet om intressanta saker jag hittar i mitt rum på Västergatan. Så låt mig berätta om ännu en grej.

När jag tittade på foton jag tog på Tranemo marknad i mitten av 80-talet, var bilden på ett kommunalråd från Katrineholm speciellt intressant.

Mannen i fråga skulle gå vidare och bli Sveriges statsminister. Japp, det var Göran Persson. Vad han sen gjorde på Tranemo marknad har jag däremot ingen aning om.

Skelett

Den fortsatta rensningen av mitt barndomsrum lockade fram ett och ett annat skelett ur garderoben:

Ohippast - fotona på mig med hockeyfrilla.

Otippat - mitt medlemskap i Carola Häggkvists fanclub från 1984.

Minnen

Vilka minnen. Jag rensade idag ur mitt rum i barndomshemmet på Västergatan i Tranemo. Mycket nostalgi, men det mesta måste slängas nu när huset ska säljas. Imorrn fortsätter rensningen, för det görs inte på en dag visade det sig. Kläderna jag bar på 80-talet har varit överlägset lättast att göra sig av med. Nu ska jag bara försöka glömma dom också.

Gemensamt

Vad har jag gemensamt med NY Rangers, Michael Jackson och Foppa kan man fråga sig. Den som läste Bjurres söndagskrönika fick svar på det. Och här står jag med ett brett leende i all ödmjukhet.

Aptit

Nu är jag hos storebrorsan Patrik i Nässjö. Trodde jag sett det mesta, men inte någon som äter Nutella och köttbullar till frukost. Hans 6-årige son David äter det med stor aptit. Faktum är att det påverkade min aptit också. Den försvann.

God Jul

Tittar just på Karl-Bertil Jonssons julafton på TV. Kan det bli mer jul än så? En God Jul önskas härmed. Se det som ett julkort från mig till dig. Eller som ovanligt dålig fantasi.

Ovana

Min ovana för småbarn sken igenom på självaste julaftons morgon. Klockan 8 kommer syrrans äldste son Mathias intassande till gästrummet.

- Titta vilken fin legobil jag har fått, säger 4-åringen med plirande ögon.

- Vad cool den är, vem har du fått den ifrån, undrade jag.

Från jultomten såklart, är du tokig, svarar Mathias förnärmat.

Julgran

Då var alla juklappar inköpta. Det gick förvånansvärt smärtfritt. Nu är julgranen också klädd. Syrrans två små barn är uppspelta. Jag med tror jag.

Julklappar

Just nu sitter syrran och jag i hennes svarta Skoda på väg till Borås. Dagen före dopparedagen. Julklappar står på inköpslistan. Jag räknar med att trängseln i Borås är lika stor som på Macy's i New York en dag som denna. Hugaligen.

På väg

Jäklar, nu är det stressigt. Ska packa, få ordning på bilder och skicka datorn på lagning, innan jag tar en towncar ut till JFK Airport. Sverige hägrar.

Fortsättningsvis kommer jag blogga från min mobil, möjligtvis inte lika ofta som vanligt. Och ser det lite konstigt ut på bloggen ibland får vi skylla på tekniken. Så ta det inte på så bloggigt allvar.

Kaos

Det var 25 år sedan det hände senast, och det är inte så att man jublar nu när det händer igen. New Yorks kollektivtrafik har gått i strejk. Kaos.

Planering

Måndagen räckte såklart inte till för att gå igenom alla bilder jag tagit under året. Dessutom har jag det mest tidsödande kvar, att skriva bildtexter.

Vad som definitivt inte har hjälpt till är feberfrossan jag vaknade med imorse. Min rara tjej Annelie fick koka blåbärssoppa, det ska tydligen vara bra mot nåt. Det var hursomhelst det enda jag åt under dagen.

Jag har inte köpt juklappar, jag har ett fotojobb mitt på dagen och jag har en massa bilder kvar att gå igenom. Tisdag kan bli en en lättare prövning. På onsdag åker jag till Sverige. Grattis Pontus till en superb planering.

Årets Bild

Japp, jag slappade hela söndagen också. Kan varit glöggen som spelade in. Nu är det iallafall slut på slappandet. På måndag ska jag gå igenom alla mina bilder från 2005. Nog ska jag hitta något att skicka in till Årets Bild. Det tar nog fasen hela dagen det. Bildligt talat alltså.

Intensiv

Undrar om jag inte lagt min intensivaste vecka på länge bakom mig. Plenty med jobb, därmed något trögare med bloggeriet. Man kan ju tycka att det vore lättare att blogga när det händer mycket, men jag känner mig mest överväldigad.

I helgen är det glöggfest som gäller. CD-skivan "Svensk Jul" åker på. Och jag slappnar av.

Språk

Plåtade svenska Therese nyligen. En blond tjej med melerade ögon. Helt plötsligt börjar hon prata kinesiska med mig. Imponerande med folk som kan många språk. Jag menar, själv kan jag tala endast tre språk: Svenska, engelska och sjörövarspråket. Kinesiska kan jag definitivt inte tala. För mig är det rena kinesiskan.

Atlanta

Downtown Atlanta ser fint ut i natten kan jag konstatera när jag spanar ut från mitt hotellfönster på 42:a våningen. Mycket mer orkar jag inte konstatera just nu. Nu ska här sovas.

Cirkel

Vad är det för cirkel jag pratar om? Två nätter i rad har jag pratat i sömnen, och pladdrat om någon typ av cirkel. Har inte den blekaste aning om varför. Pratar jag inatt igen har jag nog hamnat i en ond cirkel.

Vita hustak

Tittar ut genom fönstret just nu. Hustaken är vita och det snöar ganska rejält. Det är ju helt....... underbart! Må vara en smula motsägelsefullt med tanke på mitt förra inlägg.

Vad göra när du kommer på dig själv nynnandes på "Stilla Natt"? Jag erkänner, julstämmningen kickade in och jag kunde inte motstå. Nu saknar jag glögg och lussebulle. Samt jultomten. Han finns. Eller?

Vinter

Restaurangen "French Roast" som vi har runt hörnet har nu tagit bort sin uteservering för i år. Ett dystert tecken på att det inte är någon mer värme att vänta. Eftersom det var frickin' -4°C ute idag, är jag ganska införstådd med att vintern är här. Brrrrrrutalt.

Peppar, peppar

Peppar, peppar, ta i trä, skulle jag förstås sagt efter att jag skrev det här. Nu sitter jag här med en förkylning. Om än mild. För jag är mer snufsig än snörvlig.

Julgran

Japp, då var julgranen framme. Den mäter endast 50 centimeter, anpassad för Manhattans mindre rymliga lägenheter. Den står på vår byrå och lyser julefrid. Följdaktligen dansar vi inte runt granen i år heller.

Snow

- I'm hearing it's going to snow tonight, sa min kompis Joe till Mike.
- You have a damn good hearing, konstaterade Mike.

Avslöjande Nr. 1

Ni som följer min blogg minns kanske detta inlägg. Följande jobb involverade svett:

Min vapendragare Per Bjurman och jag var på besök i New York Rangers träningsarena i Tarrytown. Efter träningen intervjuade vi Rangers målvakt Henrik Lundqvist i omklädningsrummet. Vi blev kvar så länge att värmefläktarna slogs på i rummet. Dessa fläktar hjälper till att torka alla svettiga träningskläder.

Där stod vi med med ett helt hockeylags svett svepandes upp i näsan. Ja jäklar vilket glamouröst jobb man har.

Kyckling

Nu har jag funderat och påminner mig att jag inte åt inte så mycket kyckling heller när jag var liten. Jag gillade det, men det det var bara väldigt jobbigt att äta. En massa gnagande helt enkelt.

Hemma på Västergatan i Tranemo där lämnade vi inte mat, utan åt upp det som lagts på tallriken. Så det blev till att kamoflera diverse ognagda ben med kycklingskinn. Nuförtiden äter jag ofta kyckling. Kycklingfilé är att föredra.