English (Google Translate)

Monday, June 15, 2015

Det hände nästan aldrig förr

De senaste två månaderna har jag fått förfrågan från 5 olika personer jag fotograferat, om jag kan skicka bilderna för påseende innan jobbet varit publicerat. För tio år sedan hände det nästan aldrig. Varför det är så vet jag inte riktigt. Kanske för att allt går fortare nuförtiden och folk därför vill se resultatet direkt? Hursomhelst försöker jag undvika att skicka ut bilderna i förväg om det går, för man tappar liksom totalt kontrollen på sina egna bilder annars.

5 comments:

FotoMix-bloggen said...

Håller med om att det blivit vanligare att bilder ska visas innan publicering.
Senast för några dagar sedan då, en dag innan publicering (3 sidor, som var redigerat och klart) en av de omskrivna personerna helt plötsligt inte ville vara med på bild i reportaget.
Att panik utbröt behöver jag nog inte nämna.
Till slut fanns en bild, av de ej publ. bilder som de begärt påseende på, som godkändes vara med i tidningen.
Kändes inte bra i magen när det reportaget gick i tidningen, plus att sidor togs bort pga detta.
/Daniel

BRUNTE (Lars Brundin) said...

Jag visar aldrig bilderna före publicering. Enklast så av erfarenhet.
;)

Pontus Höök said...

Det finns definitivt en risk med det. Worst case scenario, det som hände Daniel. Därmed ska jag hålla ännu hårdare på det. Risken att bilderna flyter ut på social media finns ju också..

Hannah Larsson said...

Fast det känns ju lite konstigt att ställa en persons citat till förfogande innan publicering, vilket jag som skrivande journalist alltid tillåter, men inte bilder. Ett fåtal gånger har det hänt att den intervjuade varit mer intresserad över hur hen framställs bild- än textmässigt. Men man bör nog vara tydlig med under vilka premisser personen får lov att se bilderna. Undrar om den klassiska bilden av Björn Rosengren med långa näsan i skuggan skulle ha godkänts av honom ifall han sett den i förväg... Eller många andra uppmärksammade bilder.

Pontus Höök said...

Sen har vi ju det med konstnärlig frihet också. Jag tycker det behövs. Bestämmer den intervjuade över fotografens bilder, så har vi hamnat lite snett.