Igår såg jag filmen "Page One: Inside The New York Times". En dokumentärfilm där man får följa några av tidningens reportrar och krönikörer. Filmen målar ingen munter bild av papperstidningens framtid. Dom radar upp alla tidningar som gått under i USA. Man får också se några av tidningens egna journalister packa ihop sina lådor och lämna redaktionen efter att ha jobbat där i 20-30 år.
En stor del av filmen tillägnas Wikileaks som då i mitten av 2010, när filmen spelades in, släppte frapperande videos och dokument från kriget i Afghanistan. På New York Times kunde dom inte riktigt bestämma sig för om Wikileak's Julian Assange var en källa eller en publisher i sammanhanget. Så utsuddade verkar gränserna vara för hur nyheter distribueras i dessa tider.
Sedan berördes givetvis iPad. Och det är där jag kommer in. Bokstavligen. 1h och 5 minuter in i filmen kan man nämligen se mig fotografera utanför Apple's butik vid 5:e Avenyn när iPaden släpptes (ovan). Det gav filmen en extra dimension må jag säga eftersom det var ganska så oväntat för min del.
När en av tidningens krönikörer senare läser NY Times på sin nyinköpta iPad säger han till en kollega: "Vet du vad läsupplevelesen påminner mig om? Jo, att läsa papperstidningen." Ett citat som säger mer än man kan tro.
A really insanely huge idea — being able to own the most valuable property
on the planet, in the known human universe — the ability to own true cyber
real ...
5 hours ago
No comments:
Post a Comment